Sverige har innovasjonskritiske metallerUtsikt mot Falun – byen som vokste rundt Kopparberget – og som på 1600-tallet ble en av Sveriges viktigste byer. Falun ligger i Bergslagen Foto: Halfdan Carstens

Sverige har innovasjonskritiske metaller

I Bergslagen finnes mange av de innovasjonskritiske metallene som trengs for det grønne skiftet, skriver SGU.

Dette går frem av en rapport som SGU nylig har gitt ut.

– Innovationskritiska metaller och mineral har hittats i både i berggrunden och i olika typer av gruvavfall, och i flera fall är fynden tidigare okända säger Ildiko Antal Lundin, enhetschef på SGU.

Bergslagen er et ikke presist avgrenset geografisk område i Sverige som omfatter de nordlige og vestlige delene av landskapet Västmanland, inkludert de nordlige delene av Örebro län som inngår i Västmanlands landskap, det sørøstlige Värmland og sørlige Dalarna. Namvnet Bergslagen kommer av bergslag, som i Sverige er navn på et område der det vert drive gruvedrift og industri knyttet til dette.Kilde: wikipedia

I Bergslagen har traditionellt metaller som järn, koppar, zink och bly samt i viss mån även nickel, volfram och svavel eftersökts och brutits.

Men SGUs särskilda kartläggning bekräftar att regionen även har god potential för innovationskritiska metaller och mineral, som kobolt, sällsynta jordartsmetaller, volfram, platinagruppens metaller, indium och grafit med flera:

– Kartläggningen bekräftar att Sverige har goda förutsättningar för att bidra till en långsiktig och hållbar försörjning av material som behövs för klimatomställningen, säger Ildiko Antal Lundin.

Her er pressemeldingen fra SGU.

Knapt tusen år med gruvedrift

Mer om bildet:

Utsikt mot Falun – byen som vokste rundt Kopparberget – og som på 1600-tallet ble en av Sveriges viktigste byer. Under Sveriges storhetstid («stormaktstiden»: 1611-1718) var Falun landets nest største by. Her ser vi byen beliggende mellom gruven og Lugnet Skidstadion i nordøst. Anlegget domineres fullstendig av det enorme hullet, Stora Stöten, som oppstod ved sankthanstider i 1687 da gruven raste sammen. Årsaken var intensiv drift uten dagens forståelse for fjellets bergmekaniske egenskaper. Hullet er knapt 100 meter dypt og 3-400 meter i diameter. Bildet er tatt fra den 1,7 km lange Gruvpromenaden som er anlagt rundt Stora Stöten.
Foto: Halfdan Carstens

X